skrattochgrat

Ja det fick jag faktiskt idag vilket är ganska skönt. Borde packa och göra klart inför Hbg på fredag då jag jobbar heeela långa dagen i morgon. Än så länge har jag mest suttit på arslet framför datorn vilket i och för sig också är ganska skönt... Idag är ingen bra dag. Jag är stingslig och irriterad utan nån egentlig anledning. Pratade precis med Kocken och av nån anledning så retades jag upp av precis allting hon sa! Fast hon sa ingenting konstigt...? Hmm, jag vet inte vad mitt problem e egentligen. Är väl bara allmänt le.

Ska till skolan ikväll vid 17. Ska väl bli nice att träffas, men samtidigt lite onödigt. Vi ska ses i 2 timmar på handledning. Jag har ingenting jag behöver ha handledning på så det blir mest att sitta tyst och lyssna för min del. Det kan väl också vara lärorikt å andra sidan... Nu kom jag på vad det är som gör mig så förbannat irriterad! Räkningarna ska betalas idag. Det måste det vara!! Finns få saker som jag kan bli så förbannad på som räkningar...Dock är det jävligt skönt när det är gjort, men vägen dit är bajs alltså! Det tar mig minst 2 timmar att ta mig själv i kragen och lägga in skiten på datorn!

Ja ja, ska väl fortsätta surfa runt här en stund innan jag tar tag i räknings-jävuls-högen!

Ha en bra dag!

//L

Ja, det är så det är. Gör nåt inlägg här emellanåt för att uppdatera om att jag lever ungefär. Just nu är allt som sagt bra. Jag jobbar rätt mycket just för tillfället, det är lugnt i skolan och utöver det händer ingenting!

Till helgen åker vi till Helsingborg för att fira Kockens gubbes födelsedag. Eller gubbe? Han fyller 25, så nån vidare gubbe kanske han inte är?! Trevligt ska det bli i alla fall. Det är vi fyra och ett par till. Vi ska väl mest softa. Käka lite, parta lite, sova på hotell och åka lite båt till Helsingör. Välförtjänt i denna vinterkyla tycker jag! Vi är väl värda att pyssla om oss själva litegrann. Sen är det ju bara två veckor kvar så åker vi på nästa weekend. Även då blir det Helsingborg, fast då med brorsan och hans tjej. Ska ju kolla Kent i Malmö söndagen den 14:e mars så det blir Hbg på lördagen och Malmö på söndagen. Hur nice som helst! =)

Nä, känner att jag mest svammlar om ingenting ;)

På återseende

//L

Jag har vid ett tidigare tillfälle lagt ut videon till "we are the world" med 80-talets artistelit, en av mina absoluta favoritinspelningar nånsin! Nu, för Haitis räkning har en ny grupp artister, 10-talets artistelit gått ihop och gjort en ny version av låten. Alla ifrån Keri Hilsonoch Jamie Foxx till Celine Dion, Pink och Josh Groban är med i videon som är fantastisk! En bra mycket modernare version kan man säga! Den framkallar minst sagt rysningar, men måste jag välja så väljer jag nog ändå 80-tals verisonen. Jag tenderar att gilla "the old stuff", å så även denna gång. Men titta gärna och jämför själva! =)

2010 års version:

Jag tror jag haft det längsta uppehållet i bloggen på hur länge som helst! Men jag säger det igen; ibland har jag inte så mycket att skriva om. Speciellt i perioder när jag mår bra. Bloggen är ett forum för ventilering och "tyck synd om mig - tankar" och jag har inte lidit av så många sådana på sistone...

Sen sist har inte hänt så mycket ut över det vanliga... Jobbat en del. Vart ledig massor. Igår hade jag, AK och A vinkväll. HUR trevligt som helst! Fan va kul jag hade! Sällan man är tre brudar som går igång så brutalt som vi gjorde igår. Nästan som om man va 16 igen å visst är det underbart?! Jag har av nån konstig anledning bakfylleångest idag. Jag borde nog egentligen inte ha nån, för jag tror inte att jag gjorde så många konstiga saker igår...Kan ha dansat lite för nära nån på Harrys eller sagt nåt dumt till nån av mina vänner som jag i vanliga fall aldrig skulle yppa, men annars va jag nog ungefär som vanligt. Tror jag? Ja ja, hoppas ångesten släppt till i morrn =)

Veckan bjuder på en del jobb, men även en del fikor och ledighet. Precis som det skall vara tycker jag =) Ska fortsätta kolla på en film nu så vi hörs när vi hörs!

//L

Blev på så underbart gott humör idag när jag gick upp. Börjar ju inte jobba innan elva idag och hade därför satt klockan på 8. -Å det var ljust när jag gick upp!! Shit va pigg man blev! Solen lyser och det är helt vindstilla ute. Hade det inte vart för snön så hade man nästan anat ett litet litet vårtecken idag. =). I morrn har jag dock ändrat min starttid till 8 istället för elva så då ringer ju klockan 5.30. Då är det nog inte ljust ;)

Gårdagen på jobbet var helt okej. Jag fixade med min anslagstavla typ hela dagen. Kändes hur konstigt som helst att få betalt för att sitta där med scrapbooking-grejer, lim, saxar och annat pill. Men kul va det! Fick även nytt schema igår vilket innebar att jag har fått halva min arbetstid stationerad till en annan arbetsplats än kassan! Var också fantastiskt upplyftande! Variation gör ju dagarna så mycket bättre =)

Annars har det inte hänt så mycket. Ville bara uppdatera och säga att jag lever!

//L

Usch va jobbigt. Jag vet mycket väl med mig att klockan ringer om ganska exakt 6 och en halv timma. Jag ska köra till jobbet klockan 7 i morgon för att först ha möte, och sedan jobba mina 8 timmar ifrån 9 till 18. Men nu är det så att jag inte är det minsta trött! Jag är pigg som en mört och känner definitivt inte för att sova.

Dagen idag har som alla andra dagar denna vecka varit väldigt lugn. Jag har verkligen slösat med tiden i veckan och inte gjort ett skit! Eller jo, en del trevliga fikor, luncher och annat har hunnits med med nåt nyttigt har jag definitivt inte ådstakommit! Känner mig smått värdelös, men inser att det kanske är såhär livet kan se ut utan stress? Man kanske kan unna sig dagar helt utan slavisk planering emellanåt? Mmm, inte helt fel ändå.

På tal om hallon så har jag allt oftare insett den senaste tiden att jag gör andningsuppehåll några gånger per dag. Oftast när jag är koncentrerad på något, och när jag väl kommer på att jag inte andas så kippar jag efter luft och tar ett DJUPT andetag. Kan detta vara nyttigt tror ni? Det tror inte jag. Men detta är bara ännu en sak som jag gjort mig medveten om när det gäller mig själv, å ännu en sak att lägga till i listan över "saker att jobba med". Min hektiska vardag de senaste åren har nog påverkat mig mer än vad jag trott, eftersom även denna sistnämna åkomma är en typisk stressreaktion. "Spara på luft". Tur att jag är beteendevetare så att jag vet hur jag ska tolka mina skumma beteenden. ;) Ja, som ni märker så är jag rätt stissig just nu...Känns som att jag kan skriva hur mycket som helst, om ingenting!! Kanske borde försöka varva ner...

Har för övrigt precis kollat klart på filmen "Sommaren med Göran". Faktiskt ganska rolig. Eller jag skrattade mycket faktiskt. Peter Magnusson är ju som känt en av mina stora idoler och han är en såndär människa som inte ens behöver göra nåt för att jag ska skratta. Hey Baberiba är, och kommer alltid att vara den bästa sortens humor för mig... Nä, ärligt, jag känner själv hur dryg jag är nu. Vi säger så. Sov Gott!

//L

Vintern har stenkoll på att den inte ligger högst på min lista över saker att gilla. Jag känner det på mig... Vaknar åter igen upp till ett landskap med en halvmeter snö på varenda liten fläck av materia. Usch och fy faan! Igår skulle jag ju ut på lunchdate med mina kompisar, varav jag hade erbjudit mig att köra. Självklart hade jag ju varit förutseende nog att byta bil med E. Jag tar hans stora bil som stått i säkert förvar i garaget, så får han ta min jättelilla som stått ute och blivit totalt översnöad. Jag tyckte kvällen innan att jag gjort mig ett ypperligt byte!

 MEN... Jag går glad i hågen (?) ut igår morse för att hämta bilen. För det första är jag totalt inskottad! Dom missade nog min trappa när dom skyfflade bort den vita substansen från helvetet. Alla andra har fått fina små gångvägar ifrån sina trappor, men jag? Nej, plums ner i 57 cm nysnö...*suck och stön*. Kommer ut till garaget och inser till min fasa att det SOM VANLIGT är lagt en fin snövall utanför min port, uppskottad ifrån den lilla lilla gångvägen man skottat fram förbi garagelängorna. Japp då är det bara att börja skotta! Ja alltså, med foten då, för nån snöskyffel äger jag ju inte. Fastighetsskötarn har sitt garage jämte mitt, så det är inget större problem att "skyffla" över snön till hans garageport även om det tar en stund med foten. Till slut så ser man knappt hans port bakom all snö, men nu kan jag äntligen öppna min! HA-HAA gubbjävel tänker jag.

Hälsar vänligt på den svarta fina bilen som står där så torr och fin i garaget. Jag har lite respekt för den där bilen. Dels för att den är stor, men även för att den är fin. Min bil är så ful och skrotig så man skiter liksom lite i vad som händer med den. Jag startar i alla fall bilen, värmer upp sätena, sätter på Springsteen skivan med "Santaclaus is comming to town" (HELL NO!!!). Backar sakta och försiktigt ut ur garaget... Kommer ut med halva bilen och sen; "ZZZZZOOooooom". Förbannade bakhjulsdrift tänker jag högt. Kör in en halvmeter och ger mig med lite högre fart ut genom garageporten denna gången. Kommer nu ut med hela bilen innan samma föraktfulla ljud kommer igen "Zzzzzzzommmm!" Helvets jävlar tänker jag nu ännu lite högre. Jag kör fram igen då! Eller nä...Det gjorde jag ju inte...Jag kommer ingenstans!! Jag sitter fast! Å jag sitter fast som en jäkla kil mellan garagen! Ingen kommer ut, ingen kommer in och förbi kommer man definitivt inte!

Min ansiktsfärg börjar bli lila och andhämtningen tyngre av den stressreaktion som nu sprider sig i min kropp. Jag skyller på bilen, på snöröjarna, men mest av allt på vintern. Att detta på något sätt skulle kunna härledas till mig är knappast sannolikt. L-BMWhelvetet 0-1. En granne hjälper mig till slut att putta in det svarta åbäket i garaget igen och jag ringer en vän och säger att vill hon ha nån jävla lunch så är det hon som hämtar mig. Det gjorde hon. I sin röda golf....

L-Vintern 0-17

Helt sanslöst!! Här e mer snö än vad jag tror att jag har sett i mitt liv sammanlagt!! Jag ska alldeles strax ge mig ut för att hämta mina kära vänninor och åka och äta lunch. Jag funderar seriöst på om jag ens får ut bilen?! I gårkväll skulle jag gå ut och ropa på katten, det syndes inte riktigt hur mycket snö här var och helt plötsligt när jag går ner för trappan står ja med snö upp till knäna! Haha! Inte riktigt väntat! Å då är det ingenting mot vad som har kommit idag! SJUUUUKT!

Hörs igen!
//L

Detta inlägget kommer bli konstigt. Jag vet vad jag vill skriva, men har ingen aning om hur jag ska formulera mig.

Som vanligt så funderar jag en hel del över mitt liv. Det finns saker jag trivs mindre bra med. Sen finns det annat som jag trivs sjukt bra med! Frågan är bara vem som egentligen bestämt att man borde göra nåt åt sakerna man trivs mindre bra med. Måste man det för att få livet att fungera? Jag har det senaste funderat på vem det är som bestämt att man bör leva sitt liv efter konstens alla regler. Varför ska man handla moraliskt, vara en "trevlig tjej", en trogen partner och en hederlig medborgare? Moral är ingen lag. Moral är en alllmän uppfattning om vad som är okej. Har egentligen ingen speciell tanke bakom det jag skriver nu, men enligt en moralteoretiker så finns det något som heter utilitarism, vilket innebär att man skall sträva efter största möjliga lycka för flest antal människor. Oavsett vilka medel man använder sig av.

-ser jag då till största möjliga lycka för flest antal människor så skulle jag fortsätta mitt liv som jag gör nu samtidigt som jag strävar efter att göra mig själv lycklig varje dag. Detta skulle dock innebära att jag tvingas bryta emot ett antal moraliska regler, men eftersom detta i sin tur helgar ändamålen så spelar det väl ingen roll? Eller!? Är det okej att isåfall ljuga för sin mamma? Vara otrogen mot sin partner? Sjukanmäla sig från jobbet när man är frisk? Dumpa en vän för att man inte orkar med hennes/hans problem? Kontroversiella frågor som egentligen ingen vill befatta sig med.  

Hela livet präglas vi av allt vi "bör" göra. Vi bör vara trevliga, artiga, duktiga i skolan, skaffa oss en utbildning, få ett bra jobb, tjäna mycket pengar, skaffa oss en partner, köpa en fin bostad, föröka oss med partner, uppfostra odågorna till trevliga artiga barn som i sin tur skall sträva efter allt som deras perfekta föräldrar uppnått. Efter detta är gjort skall vi fortsätta med våra perfekta arbeten tills dess vi går i pension och dör.

Under åren har jag mer och mer kännt att jag inte passar in i denna ram för vad som "bör" göras. Jag vill inte. Jag vill inte vara den som det förväntas. Jag vill leva på känsla. Å en viss del på förnuft. Men mest på känsla. Men helt plötsligt så slås jag av tanken som jag uppfostrats med: "Det är FEL!" Du ska vilja vara vanlig!
 
Varför vill du inte ha barn?
Varför vill du inte vara en typisk tjej?
Varför vill du inte "bete dig som folk" ute ibland människor?
Varför måste du säga vad du tänker, det är ju bara att ljuga?!
Varför vill du inte jobba 7-16 på vardagar?
Varför kan du inte vara trevlig mot människor?

Det finns två potentiella svar: Antingen så är jag inte tillfreds med livet och hittar därför på undanflykter till allt jag "borde" göra. ELLER så är det helt enkelt inte meant to be. Det vanliga alltså...Ja fy fan! Detta liv är inte meningen att vara enkelt. Det är meningen att vi skall grubbla, fundera och älta. Inte förrän senare får man reda på om man fattat bra beslut. Det märker vi....

//L