skrattochgrat

Vintern har stenkoll på att den inte ligger högst på min lista över saker att gilla. Jag känner det på mig... Vaknar åter igen upp till ett landskap med en halvmeter snö på varenda liten fläck av materia. Usch och fy faan! Igår skulle jag ju ut på lunchdate med mina kompisar, varav jag hade erbjudit mig att köra. Självklart hade jag ju varit förutseende nog att byta bil med E. Jag tar hans stora bil som stått i säkert förvar i garaget, så får han ta min jättelilla som stått ute och blivit totalt översnöad. Jag tyckte kvällen innan att jag gjort mig ett ypperligt byte!

 MEN... Jag går glad i hågen (?) ut igår morse för att hämta bilen. För det första är jag totalt inskottad! Dom missade nog min trappa när dom skyfflade bort den vita substansen från helvetet. Alla andra har fått fina små gångvägar ifrån sina trappor, men jag? Nej, plums ner i 57 cm nysnö...*suck och stön*. Kommer ut till garaget och inser till min fasa att det SOM VANLIGT är lagt en fin snövall utanför min port, uppskottad ifrån den lilla lilla gångvägen man skottat fram förbi garagelängorna. Japp då är det bara att börja skotta! Ja alltså, med foten då, för nån snöskyffel äger jag ju inte. Fastighetsskötarn har sitt garage jämte mitt, så det är inget större problem att "skyffla" över snön till hans garageport även om det tar en stund med foten. Till slut så ser man knappt hans port bakom all snö, men nu kan jag äntligen öppna min! HA-HAA gubbjävel tänker jag.

Hälsar vänligt på den svarta fina bilen som står där så torr och fin i garaget. Jag har lite respekt för den där bilen. Dels för att den är stor, men även för att den är fin. Min bil är så ful och skrotig så man skiter liksom lite i vad som händer med den. Jag startar i alla fall bilen, värmer upp sätena, sätter på Springsteen skivan med "Santaclaus is comming to town" (HELL NO!!!). Backar sakta och försiktigt ut ur garaget... Kommer ut med halva bilen och sen; "ZZZZZOOooooom". Förbannade bakhjulsdrift tänker jag högt. Kör in en halvmeter och ger mig med lite högre fart ut genom garageporten denna gången. Kommer nu ut med hela bilen innan samma föraktfulla ljud kommer igen "Zzzzzzzommmm!" Helvets jävlar tänker jag nu ännu lite högre. Jag kör fram igen då! Eller nä...Det gjorde jag ju inte...Jag kommer ingenstans!! Jag sitter fast! Å jag sitter fast som en jäkla kil mellan garagen! Ingen kommer ut, ingen kommer in och förbi kommer man definitivt inte!

Min ansiktsfärg börjar bli lila och andhämtningen tyngre av den stressreaktion som nu sprider sig i min kropp. Jag skyller på bilen, på snöröjarna, men mest av allt på vintern. Att detta på något sätt skulle kunna härledas till mig är knappast sannolikt. L-BMWhelvetet 0-1. En granne hjälper mig till slut att putta in det svarta åbäket i garaget igen och jag ringer en vän och säger att vill hon ha nån jävla lunch så är det hon som hämtar mig. Det gjorde hon. I sin röda golf....

L-Vintern 0-17