Sommarregn och åskväder!
Jag och miss S har precis suttit intryckta mot väggen under taket på min utepats och lyssnat/tittat på ett sommarregn som bara öste ner och med åskan på lite lagom avstånd! Hur mysigt är det inte då?! Helt underbart tycker jag! :-) När åskan håller sig på lite lagom avstånd så tycker jag det är en fantastisk känsla! Speciellt i samband med ett tungt regn! Det luktar helt otroligt gott på våren/sommaren! Jag kommer ihåg när jag var yngre... Jag älskade att gå ut barfota i bara en t-shirt och ställa mig på gräsmattan i sommarregn! Åh vilken känsla! Idag är man ju lite för bekväm för att "gå ut och bli blöt"...
Har för övrigt ägnat ganska många timmar idag över att fundera på min sk. framtid, rent "karriärmässigt" nu då alltså... Jag vet ju inte vad jag vill med mitt liv!! Jag vet ju dock att om någon hade erbjudit mig en tjänst som doktorand någonstans så hade jag mer än gärna tagit den! Jag älskar det jag gör, och brinner verkligen för det! Men hur länge kan man egentligen hålla på utan ett syfte att man vill nå högre inom den akademiska världen? För trots allt är det nästan den enda världen som tillåter dig att hålla på med forskning på det viset som jag vill! Tråkigt nog så har jag inte en speciellt driven handledare som annars hade kunnat hjälpa mig vidare, men han e ju snart pensionär och jag förstår att han börjar tappa gnistan för det han gör kanske...ja, ja. Å andra sidan kan jag ju inte bara vänta på att nån annan ska hjälpa mig för jag måste ju trots allt ta tag i det själv... Hmm, sen vill man ju veta att man är "rätt virke" också, och det vet jag ju inte? Jag kanske inte alls passar in egentligen och då är det ju ingen idé att fortsätta. Men att jag skulle sätta mig på ett 7-16 jobb, göra mina arbetsuppgifter och sen gå hem finns inte i min värld! Jag skulle drabbas av en depression fortare än du hinner säga "sjukskriven".... Jag funkar inte så! Jag måste få utvecklas, använda mina kapaciteter till fullo och dessutom älska det jag gör. Å hur många i dagens läge älskar sina jobb?!
Ja ja, det blir väl till att fundera weiter...
Nu vet i tusan vad jag skall göra. Peppar, peppar *ta i träbord* så känner jag mig bra mycket piggare nu! Visst halsen är inte på ngt vis bra, men så länge jag är pigg i hjärnan så ska jag väl klara ut att jobba i morgon!
Vi hörs lite senare!
Puss&Kram
//L
Har för övrigt ägnat ganska många timmar idag över att fundera på min sk. framtid, rent "karriärmässigt" nu då alltså... Jag vet ju inte vad jag vill med mitt liv!! Jag vet ju dock att om någon hade erbjudit mig en tjänst som doktorand någonstans så hade jag mer än gärna tagit den! Jag älskar det jag gör, och brinner verkligen för det! Men hur länge kan man egentligen hålla på utan ett syfte att man vill nå högre inom den akademiska världen? För trots allt är det nästan den enda världen som tillåter dig att hålla på med forskning på det viset som jag vill! Tråkigt nog så har jag inte en speciellt driven handledare som annars hade kunnat hjälpa mig vidare, men han e ju snart pensionär och jag förstår att han börjar tappa gnistan för det han gör kanske...ja, ja. Å andra sidan kan jag ju inte bara vänta på att nån annan ska hjälpa mig för jag måste ju trots allt ta tag i det själv... Hmm, sen vill man ju veta att man är "rätt virke" också, och det vet jag ju inte? Jag kanske inte alls passar in egentligen och då är det ju ingen idé att fortsätta. Men att jag skulle sätta mig på ett 7-16 jobb, göra mina arbetsuppgifter och sen gå hem finns inte i min värld! Jag skulle drabbas av en depression fortare än du hinner säga "sjukskriven".... Jag funkar inte så! Jag måste få utvecklas, använda mina kapaciteter till fullo och dessutom älska det jag gör. Å hur många i dagens läge älskar sina jobb?!
Ja ja, det blir väl till att fundera weiter...
Nu vet i tusan vad jag skall göra. Peppar, peppar *ta i träbord* så känner jag mig bra mycket piggare nu! Visst halsen är inte på ngt vis bra, men så länge jag är pigg i hjärnan så ska jag väl klara ut att jobba i morgon!
Vi hörs lite senare!
Puss&Kram
//L
Kommentarer
Trackback
