Sitter här...
-och försöker varva ner... Går inge bra kan jag säga! Har gått igenom materialet till i morgon 100 gånger känns det som! Det börjar i och för sig kännas bättre, men inte kanon! Är ju nervös som aldrig förr! Man e ju så jäkla rädd att stupa på mållinjen på nåt sätt! Nu tror jag i och för sig inte att jag kommer att misslyckas totalt i morgon, men tankarna finns ju ändå där...
Kommer sakna mina klasskompisar och skolan så extremt mycket alltså! Satt och skrev varsitt kort till dom innan och började fan nästan lipa! Vi fyra har ju hängt ihop så länge nu så dom e ju liksom en del av min vardag. Och skolan ska vi ju inte tala om! Känns som att jag förlorar en del av min identitet på nåt sätt. Jag förlikar mig själv med att vara studerande så till den milda gräns att jag upplever det som att jag måste finna mig själv på nytt. Jobbigt som faan. Har även en lärare som kommit att betyda extremt mycket för mig de senaste åren. En så karismatisk person med så mycket engagemang får man leta efter! Han e en verklig förebild och inspirationskälla för mig...Säkert ingen som fattar att det kan vara så svårt, men jag lovar att det är det fanimej!! Kan säkert bero mycket på att jag mådde så jävla dåligt den sista perioden på mitt jobb. Innan jag började plugga alltså. Å jag vet med mig att jag ska tillbaks dit nu. Jag är väl antagligen orolig att det ska bli samma skit igen! Skillnaden denna gången är väl att jag är medveten om hur jag riskerar att bli på det stället. Får väl lägga upp en ny taktik för hur jag ska hantera varje dag...
Känns så skönt att jag har bloggen att babbla av mig i... tror det är nyttigt annars går man bara och bygger upp massa frustrationer inom sig. Som nu; känner mig redan lite lite mindre nervös! Man får ju inte direkt nån feedback genom sin blogg, men jag tycker ändå det känns skönt att kunna skriva för mig själv på nåt sätt.
Vi får väl se om jag e kapabel att skriva nåt inlägg i morgon bitti eller om jag ligger och kräks av nervositet...Märker vi. Godnatt!
//L
Kommer sakna mina klasskompisar och skolan så extremt mycket alltså! Satt och skrev varsitt kort till dom innan och började fan nästan lipa! Vi fyra har ju hängt ihop så länge nu så dom e ju liksom en del av min vardag. Och skolan ska vi ju inte tala om! Känns som att jag förlorar en del av min identitet på nåt sätt. Jag förlikar mig själv med att vara studerande så till den milda gräns att jag upplever det som att jag måste finna mig själv på nytt. Jobbigt som faan. Har även en lärare som kommit att betyda extremt mycket för mig de senaste åren. En så karismatisk person med så mycket engagemang får man leta efter! Han e en verklig förebild och inspirationskälla för mig...Säkert ingen som fattar att det kan vara så svårt, men jag lovar att det är det fanimej!! Kan säkert bero mycket på att jag mådde så jävla dåligt den sista perioden på mitt jobb. Innan jag började plugga alltså. Å jag vet med mig att jag ska tillbaks dit nu. Jag är väl antagligen orolig att det ska bli samma skit igen! Skillnaden denna gången är väl att jag är medveten om hur jag riskerar att bli på det stället. Får väl lägga upp en ny taktik för hur jag ska hantera varje dag...
Känns så skönt att jag har bloggen att babbla av mig i... tror det är nyttigt annars går man bara och bygger upp massa frustrationer inom sig. Som nu; känner mig redan lite lite mindre nervös! Man får ju inte direkt nån feedback genom sin blogg, men jag tycker ändå det känns skönt att kunna skriva för mig själv på nåt sätt.
Vi får väl se om jag e kapabel att skriva nåt inlägg i morgon bitti eller om jag ligger och kräks av nervositet...Märker vi. Godnatt!
//L
Kommentarer
Trackback
